Risker med hus byggt på 1970-talet (miljonprogrammet)
De viktigaste sakerna att kolla i ett 70-talshus: radon från blåbetong, fukt i grund och tak. Gammalt är inte samma som dåligt.
Uppdaterad: 2026-06-02
Tre saker är värda att kolla extra noga i ett hus från 1970-talet: radon från blåbetong, fukt i grund och syllar, och asbest i äldre byggdelar. De flesta 70-talshus är gediget byggda och fungerar fint i många år till. Att huset har några decennier på nacken betyder inte att det är i dåligt skick, det betyder bara att du vet vad du ska titta efter. Här är en lugn genomgång, så att du kan ställa rätt frågor på visningen.
Radon från blåbetong
Blåbetong är en blågrå lättbetong som tillverkades 1929-1975 och som finns i många hus från den här tiden, oftast i Stockholm, Mälardalen, Göteborg och Västerås. Materialet avger radon, en gas som du varken ser eller luktar men som inte är bra att andas in över lång tid. Referensnivån för radon i en befintlig bostad är 200 Bq/m3. Ligger värdet under den behöver du oftast inte göra något.
Vad du kollar: be om ett radonmätningsprotokoll. Finns inget, är en mätning det enda säkra sättet att veta. Titta också efter blågrå lättbetong i väggarna. En ordentlig mätning görs under eldningssäsongen och tar några månader, men kostar bara någon eller några tusenlappar.
Vad det brukar kosta: en radonsug eller förbättrad ventilation ligger ofta runt 15 000-50 000 kr. Att helt bygga bort blåbetongen är ett större jobb och kan kosta betydligt mer, men det behövs sällan.
Fukt i grund och syllar
Hus från perioden 1960-1985 har ofta platta på mark där isoleringen ligger ovanpå betongplattan. Det kan skapa en fuktfälla där kondens samlas och trä i syllarna börjar ruttna. Liknande problem finns i krypgrunder från 1950-1999, som ofta har för dålig ventilation, och i källare där dräneringen börjar bli gammal.
Vad du kollar: känn efter en kemisk eller stickande lukt vid golvsocklarna, ett golv som är konstant kallt mot ytterväggarna, och missfärgning vid golvlister. Vid krypgrund: öppna luckan och känn efter mögellukt och titta efter mörkt eller fuktigt trä på bjälklaget. I källaren letar du efter vita saltutfällningar, fuktfläckar och flagande färg.
Vad det brukar kosta: att åtgärda fukt i syllar landar ofta runt 150 000-400 000 kr, en krypgrund i storleksordningen 100 000-400 000 kr och en källare ungefär 100 000-350 000 kr. Spannen är breda eftersom mycket beror på hur långt det gått. En besiktningsman med fuktmätare ger dig ett mycket bättre svar än en lukttest på visningen.
Asbest
Asbest var tillåtet att använda fram till att det förbjöds 1982, så material från före dess bör du behandla som misstänkt tills motsatsen är bevisad. Det kan finnas i eternittak och fasad, i golvplattor, i rörböjar och i kakelfog. Det viktiga att veta är att asbest är farligt först när det bearbetas, alltså vid renovering eller rivning. Sitter det orört och inkapslat är det oftast ingen akut hälsorisk att bo med.
Vad du kollar: titta efter eternitskivor på fasaden, grå eller svarta golvplattor och äldre rör med vit isolering. Planerar du att renovera är det klokt att låta prova materialet innan du river.
Vad det brukar kosta: sanering ligger ofta i storleksordningen 50 000-300 000 kr beroende på hur mycket som behöver tas bort och var det sitter. Mindre punktinsatser blir betydligt billigare än ett helt eternittak.
Övriga risker att ha koll på
| Risk | Vad du kollar | Ungefärlig kostnad |
|---|---|---|
| PCB i fogmassor (1956-1973) | Originalfogar runt fönster och balkonger, fråga om PCB-inventering gjorts | 30 000-150 000 kr |
| Plant tak med läckagerisk (1960-1985) | Fuktfläckar på vinden, bristande takavvattning | 150 000-500 000 kr |
| Undermålig ventilation (1930-1970) | Be om OVK-protokoll, fönster bytta utan ventilationsåtgärd | 80 000-250 000 kr |
| Kopparrör med korrosionsrisk (1965-1985) | Fråga om rörbyte eller relining gjorts | 100 000-300 000 kr |
| Impregnerad syll (1960-1983) | Kemisk lukt vid golvsocklar | Varierar |
| Kaseinspackel i golv (1977-1983) | Ammoniaklukt vid golvkanter | Varierar |
| Energislukande konstruktion (1900-1975) | Kolla energiklassen, be om värmekostnader | Varierar |
| Skalmur med förzinkade fästen (1975-1990) | Sprickor i fogarna, buktande tegel | Varierar |
| Gjutjärnsavlopp (1920-1970) | Fråga om relining gjorts, har det förekommit stopp | Varierar |
| Kallvind med fuktproblem (1970-2000) | Kontrollera ventilation och isolering på vinden | Varierar |
Vad du gör
- Be mäklaren om radonmätningsprotokoll, OVK-protokoll och eventuell PCB-inventering innan visningen.
- Lukta och titta vid golvsocklar, i krypgrund eller källare och på vinden efter fukt, mögel och missfärgning.
- Fråga rakt ut vad som har bytts: tak, stammar, dränering, fönster och ventilation.
- Räkna med en oberoende besiktningsman om huset känns intressant. Det är den enklaste försäkringen du kan köpa.
- Lägg ihop de poster som är osäkra till en grov renoveringsbudget, så vet du vad du faktiskt bjuder på.
Ord att kunna
Vanliga frågor
Är ett hus från 1970-talet ett dåligt köp?
Nej. Många 70-talshus är gediget byggda och fungerar bra i decennier till. Åldern säger bara vad du ska kolla extra noga, framför allt radon, fukt och asbest. Skicket avgörs av hur huset skötts, inte av byggåret.
Hur vet jag om huset har blåbetong och radon?
Det enda säkra sättet är en radonmätning. Be om ett mätningsprotokoll. Finns inget kan du göra en mätning själv under eldningssäsongen, den tar några månader och kostar bara någon eller några tusenlappar. Referensnivån för en befintlig bostad är 200 Bq/m3.
Måste jag sanera asbest direkt om det finns i huset?
Oftast inte. Asbest är farligt först när materialet bearbetas, alltså vid renovering eller rivning. Sitter det orört och inkapslat kan du bo med det. Planerar du att renovera bör du låta prova materialet innan du river och anlita någon med rätt utbildning för saneringen.
Vad kostar det att åtgärda fukt i grunden?
Det varierar mycket beroende på hur långt det gått. Fukt i syllar landar ofta runt 150 000-400 000 kr, en krypgrund i storleksordningen 100 000-400 000 kr och en källare ungefär 100 000-350 000 kr. En besiktningsman med fuktmätare ger dig en mycket säkrare bild än vad du ser på visningen.
Vad är PCB och behöver jag bry mig om det?
PCB är ett miljögift som kan finnas i fogmassor runt fönster, dörrar och balkonger i hus byggda eller renoverade 1956-1973. För flerbostadshus och kommersiella byggnader är inventering ett lagkrav, men vanliga en- och tvåbostadshus är undantagna. Fråga ändå om en PCB-inventering har gjorts, så vet du om sanering kan bli aktuell.
Behöver jag verkligen en besiktningsman?
För ett hus i den här åldern är det oftast klokt. Mycket av det som är värt att kolla, fukt, syllar, tak och stammar, syns inte på en vanlig visning. En oberoende besiktning är en billig försäkring mot dyra överraskningar och ger dig underlag för vad du faktiskt ska bjuda.
Heimer gör det här åt dig
Klistra in en bostadsannons så får du månadskostnaden, de dolda riskerna och vad du ska kolla. På 30 sekunder.
Testa gratisLäs vidare
- Byggårsrisker: vad husets byggår säger om dolda fel Husets byggår förutsäger vilka dolda fel som är värda att kolla, från blåbetong och radon till fukt och fasad. Lugn checklista per årtionde.
- Besiktning och dolda fel: vad du måste kolla innan du köper hus Vad besiktningen täcker, hur länge du kan kräva säljaren för dolda fel och vad du själv måste kontrollera. Plain svar för dig som köpare.
- Risker med hus byggt på 1960-talet Det här ska du kolla i ett 60-talshus: radon från blåbetong, fukt i grunden och asbest. Lugn checklista, ungefärliga kostnader och frågor till mäklaren.
- Risker med hus byggt på 1980-talet De vanligaste riskerna i 80-talshus: fukt i syllar, krypgrund och badrum nära livslängdens slut. Vad du kollar och vad det brukar kosta.